Stuguns vapen utgörs av en sköld helt i grönt. Längst upp ett romerskt kors i silver. Detta symboliserar, att vår bygd varit kristen sedan lång tid tillbaka. (Själastugan som härbärge åt vandrare och pilgrimer anlagd av ärkebiskop Jakob Israelsson redan på 1200-talet.) Vidare en tvärs över vapnet gående bom i silver, vilket kan symbolisera dels pilgrimsvägen och dels älven, därunder två granar i silver, som visar att vår socken är en skogskommun och dels att våra grannsocknar Lit och Ragunda också äro skogskommuner. Vapnet är godkänt och egenhändigt påtecknat av Konung Gustaf V. ________________________________ Den 2 april 1946 begärde Stugun att få förslag till ett vapen. Från riksheraldiker- ämbetet förelåg också ett förslag den 6 september 1946. Det bestod av en sköld helt i silver med en grön lodrät bom och i densamma tre musslor i silver, s.k. pilgrimsmusslor. Genom Stugun har i äldre tider gått en s.k. pilgrimsväg och förslaget var utarbetat därefter. På kommunfullmäktiges sammanträde den 27 oktober 1946 hade man att taga ställning till inkomna förslaget. Trots att vapnet som sådant var vackert, blev det utsatt för stark kritik. Det var ej någon som trodde, att det kunde sättas i samband med något, som härstammade från vår bygd. På förslag av Lars Forsberg, vilken också uppgjort andra skissförslag, anmodades riksheraldiker- ämbetet att inkomma med ett nytt förslag. Ett sådant utarbetades också, vilket blev godkänt den 13 april 1947 och utgör vårt nuvarande vapen.